Panoramabilder Arkitektoniska objekt Planerare Konstverk Berättelser Läs Källor Kertomukset Byggnadsår: arkitektur, konst och berättelser Bibliotek Sök Hagalunds uppkomst Kartor över Hagalund Lyssna Visa på kartan Laddar... Sökord resultat Sökresultat Läs mer st. Stäng Alla Tillbaka Förstora Bild Hela kartan Tillbaka till arkitekter 2003 Det 50-åriga Hagalund med omgivningar Foto: FM-Kartta Oy och Esbo stad / Stadsplaneringscentralen Guidekarta Guidekarta över Hagalund Foto: Esbo stad Byggnadsverksamhet Byggnadsverksamhet i Hagalund per decennium Foto: Esbo stad / Stadsplaneringscentralen 1956 Stadsplanen för Hagalund i mitten av 1950-talet Stadsplanen för Hagalund publicerad i tidskriften Arkkitehti-Arkitekten 1-2/1956. Bildtexten i original löd: "Stadsplan över Tapiola: bostads AB: 1 Mäntytorni, Mäntykulma, 2 Mäntyviita, Sufika, 3 Menninkäinen, 4 Ketju, Kolmirinne, 5 Viisikko, 6 Kimmeltie, 7 Koulukallio, 8 Otsonkallio, 9 Kontiontie, 10 Otsontornit, Otsonkallio, 11 ateljéradhus, 12 barnträdgården, 13 centralvärmestation, 14 det planerade centrum, 15 bostadsområde under uppförande, 16 områden reserverade för utvidgning." Foto: Asuntosäätiö 1945 Otto-Iivari Meurmans byggplan för Hagalund år 1945 Arkitekt Otto-Iivari Meurman<A HREF='asfunction:linkTo,meurman'>Otto-Iivari Meurman</A> uppgjorde år 1945 en plan för bostadsbebyggelse på <A HREF='asfunction:linkTo,t1'>Hagalund gårds</A> marker. Enligt planen skulle där ha byggts ett samhälle för 12 000–13 000 invånare. Avsikten var att hälften av invånarna skulle bo i höghus och den andra hälften i egnahemshus och radhus. Byggplanen för Hagalund av år 1945 togs som utgångspunkt då man började planera uppbyggnaden av Hagalund i början av 1950-talet. Områdets centrum var redan i Meurmans plan placerad i stort sett på den plats där det centrum som planerades av <A HREF='asfunction:linkTo,ervi'>Aarne Ervi</A> uppfördes på 1960-talet. Foto: Asuntosäätiö 1943 Lantmäteristyrelsens topografiska karta från år 1943 Lantmäteristyrelsens topografiska karta från år 1943 berättar i stort sätt detsamma som den ryska topografiska kartan från sekelskiftet. Åkrarna och skogsgränserna finns på båda kartorna på ungefär samma platser. Vägnätet har utbyggts i någon mån. Den största och mest betydande förändringen har skett i södra delen av området där <A HREF='asfunction:linkTo,t22'>Jorvasvägen</A>, som öppnades för trafik år 1935 syns. Jorvasvägen förenade södra Esbo med Helsingfors. Westend har börjat byggas och på Väderbackens område har uppförts ett <A HREF='asfunction:linkTo,t21'>tenniscentrum</A>. På kartan från år 1943 har också utmärkts <A HREF='asfunction:linkTo,t11'>befästningsverk från I världskriget</A>. Sådana fanns exempelvis i Solhöjden och Östergården. Copyright: Lantmäteriverket 1918 Fragment av Eliel Saarinens generalplan för Storhelsingfors Eliel Saarinen uppgjorde år 1918 en allmän plan för Storhelsingfors, där han planerade byggnader också på <A HREF='asfunction:linkTo,t1'>Hagalund gårds</A> marker. Planen angav att i Helsingfors omgivningar skulle uppföras totalt ca tio dotterstäder samt en förortsbana för att förena dem med varandra och med Helsingfors. Saarinens plan var inte särskilt detaljerad i fråga om Hagalund, men förmodligen var målet ett rätt tätt bebyggt samhälle för 10 000–12 500 invånare. Foto: Lasse Kangasmaa & Marius Lönnrot / Valve / Helsingfors Stadsplaneringskontor. 1900 Rysk topografisk karta från början av 1900-talet. Av den ryska topografiska kartan från början av 1900-talet framgår vägnätet och den odlade marken på området för det nuvarande Hagalund i början av 1900-talet. I kartans övre högra hörn syns <A HREF='asfunction:linkTo,t1'>Hagalund gårds</A> byggnader med omgivande park. Många av de nuvarande vägarna i Hagalund är dragna utgående från gamla vägar som redan finns på denna karta. Sådana vägar är bl.a. Hagalundvägen/Tapiostråket, Björnviksvägen och Drakeldsvägen. Copyright: Lantmäteriverket 1706 Lantmätare Samuel Brotherus karta från år 1706 Lantmätare Samuel Brotherus uppgjorde år 1706 en karta för att lösa en gränstvist mellan Otnäs och Björnvik. På platserna för dagens Hagalunds centrum och <A HREF='asfunction:linkTo,2042'>Flamängen</A> finns på kartan flera åkrar och ängar utritade. Den röda linjen genom Björnviken med fortsättning mot nordväst är gränsen mellan lägenheterna Björnvik och Otnäs. Copyright: Lantmäteriverket 700 f. Kr. Situationen ca 700 f. Kr. Krönet av den högsta höjden i Hagalund steg ur havet ca 5000 år före vår tideräknings början. På denna höjd står numera de av arkitekt Viljo Revell planerade höghusen kända under namnet <A HREF='asfunction:linkTo,2084'>Taskumatit (Fickpluntorna)</A>, Under 7000 år, från år 5000 f. Kr. tills i dag har landhöjningen på området för Hagalund varit ca 36 meter. Landhöjningen fortsätter med ca tre millimeter per år. Kartan visar situationen ca år 700 f. Kr. En del av det område som nu utgör Hagalunds centrum hade redan då stigit ur havet, medan exempelvis <A HREF='asfunction:linkTo,2041'>Silkesängen</A> och <A HREF='asfunction:linkTo,2042'>Flamängen</A> ännu täcktes av flera meter vatten. Foto: Esbo stad Norrhörnet Älvängen Drakelden Svedjefällaren Silkesängen Östergården Björnviken Österstranden Flamängen det av Ervi planerade centrumet det nya centrumet Västerhöjden Bågsvängen Solhöjden Hagalid Väderbacker Västerstranden